VDA 5050 förklarat: gemensamt språk för AGV och AMR

"Vi kör VDA 5050" hörs allt oftare när förarlösa truckar och mobila robotar diskuteras. Lika ofta möter vi föreställningen att VDA 5050 är ett färdigt programspråk eller en programvara man installerar, och att robotar från olika tillverkare sedan automatiskt fungerar ihop. Så enkelt är det inte. Här reder vi ut vad standarden faktiskt är, hur den är uppbyggd och vad den betyder för er.

Kort svar: VDA 5050 är ett gemensamt språk, inte ett program

VDA 5050 är en gränssnittsspecifikation. Den beskriver vilka meddelanden ett överordnat styrsystem (ofta kallat fleet manager eller master control) och ett fordon ska skicka till varandra, vad meddelandena ska innehålla och i vilken ordning de skickas.

Standarden tas fram gemensamt av de tyska branschorganisationerna VDA och VDMA. Den är öppen och fritt tillgänglig, och utvecklingen sker publikt på GitHub. Den senaste versionen, 3.0.0, antogs i början av 2026 och är den första som fullt ut tar hänsyn till frinavigerande AMR:er, inte bara klassiska spårbundna AGV:er.

Det finns alltså ingen kod att ladda ner som "är" VDA 5050. Det som finns är en överenskommelse om formatet. Själva programvaran som pratar enligt standarden skrivs av fordonstillverkare, systemleverantörer och integratörer, i vilket programspråk de vill.

En bra jämförelse är elkontakten i väggen. Standarden bestämmer hur stickproppen och uttaget ska se ut, men inte vilken apparat du kopplar in eller vad den gör. På samma sätt bestämmer VDA 5050 hur fordon och styrsystem pratar med varandra, men inte hur fordonet navigerar, hur det håller sig säkert eller hur er logistik ska planeras.

Hur standarden är uppbyggd

VDA 5050 vilar på tre byggstenar.

1. MQTT som transport. Alla meddelanden skickas via MQTT, ett lättviktigt meddelandeprotokoll som är vanligt inom IoT. Styrsystem och fordon pratar inte direkt med varandra, utan publicerar och prenumererar på meddelanden via en central server, en så kallad broker.

2. JSON som format. Varje meddelande är ett JSON-objekt med en fast struktur. Standarden publicerar JSON-scheman så att båda sidor kan kontrollera att meddelandena är korrekta.

3. Ett fåtal fasta meddelandetyper (topics). Det är här själva standarden ligger. Varje topic har ett tydligt syfte och en riktning.

Till fordonet:

• order: själva körordern. Den beskriver vägen som noder och sträckor, och vilka åtgärder som ska utföras längs vägen.
• instantActions: kommandon som ska utföras direkt, till exempel att pausa, avbryta en order eller starta laddning.

Från fordonet:

• state: fordonets aktuella läge. Position, vilken order det jobbar med, utförda åtgärder, fel och batterinivå.
• visualization: position och hastighet i högre takt, för att visa fordonen live i ett gränssnitt.
• connection: om fordonet är uppkopplat eller inte.
• factsheet: fordonets "datablad", alltså vad det kan, hur stort det är och vilka åtgärder det stöder.

Ordern: noder, sträckor och åtgärder

Hjärtat i VDA 5050 är ordern. I stället för att skicka "kör till station 7" beskriver styrsystemet vägen som en graf av noder (punkter) och sträckor (vägen mellan punkterna). På noder och sträckor kan man hänga åtgärder, till exempel att lyfta gafflarna, plocka en pall eller öppna en port.

Ordern delas i två delar:

• Base: den del av vägen som är frisläppt. Här får fordonet köra.
• Horizon: den planerade fortsättningen. Fordonet vet vart det är på väg, men får inte köra in i den förrän styrsystemet frisläpper den.

Upplägget gör att styrsystemet kan släppa fram fordon bit för bit och lösa trafiken mellan flera fordon, även när de kommer från olika tillverkare.

I version 3.0.0 har frinavigerande robotar fått bättre stöd. En AMR kan dela den väg den själv planerat med styrsystemet, och styrsystemet kan beskriva zoner med trafikregler som roboten ska följa.

Vad VDA 5050 inte gör

Det är lika viktigt att förstå vad standarden lämnar därhän:

• Den planerar inte er logistik. Vilka transporter som ska göras, när och i vilken ordning bestäms i fleet managern och i era affärssystem som WMS, MES och ERP.
• Den navigerar inte fordonet. Lokalisering, hinderhantering och körning sköts av fordonets egen styrning.
• Den gör inte anläggningen säker. VDA 5050 är ett kommunikationsgränssnitt och innehåller inga säkerhetsfunktioner.
• Den garanterar inte att allt fungerar ihop direkt. Två fordon kan båda vara "VDA 5050-kompatibla" men stödja olika versioner, olika delar av standarden eller olika tillverkarspecifika åtgärder. Det måste kontrolleras i varje projekt.

Säkerheten styrs av EN ISO 3691-4

När förarlösa truckar och mobila robotar rör sig bland människor är det EN ISO 3691-4 som gäller. Standarden ställer säkerhetskrav på förarlösa industritruckar och deras system: personskydd, säkerhetsklassade scanners, hastighetsbegränsning, körzoner, varning och hur samspelet med omgivningen ska riskbedömas.

Det viktiga här är ansvarsfördelningen. Säkerheten ligger i fordonen och i hur anläggningen är utformad, inte i meddelandena mellan styrsystem och fordon. Att ett styrsystem skickar en order enligt VDA 5050 gör inte körningen säker. Därför måste varje installation riskbedömas som en helhet: fordon, körvägar, zoner, portar, hissar, laddstationer och människor som rör sig i samma miljö.

Så hjälper SE Automation er

Vi på SE Automation integrerar system som använder VDA 5050 för förarlösa truckar och mobila robotar, och vi gör det i enlighet med EN ISO 3691-4. Konkret betyder det att vi kan:

• koppla ihop fordon från olika tillverkare med ett gemensamt styrsystem via VDA 5050,
• integrera fleet manager mot era befintliga system som WMS, MES och ERP,
• kontrollera vilka versioner och funktioner varje fordon faktiskt stöder innan ni investerar,
• riskbedöma och dokumentera hela installationen enligt EN ISO 3691-4.

Funderar ni på att blanda fordon från flera leverantörer, eller vill ni veta om er befintliga flotta kan prata VDA 5050? Kontakta oss så går vi igenom ert flöde tillsammans.

Källor: VDA 5050 på GitHub, KIT IFL om VDA 5050, Idealworks om version 3.0.0.